tisdag 12 juni 2018

BARNDOMENS LANDSKAP




Vaknade till 14 grader ute idag och molnigt. Får se hur vädret utvecklar sig.
Med ögat märkts det inte att det kommit regn igår för det var inte särskilt mycket heller.
Gräsmattorna lyser beiga och skriker efter vatten från ovan.


Ser ni vad jag ser - jo vattendroppar på pionerna !
Det finns mycket som kan göra en människa glad 😊


Det sägs att beroende på var vi är uppväxta  och utifrån våra tidigare minnen från barndomen kommer vi också att knyta an och reagera på olika naturavsnitt i vuxen ålder. 
Vi präglas av den miljö vi kommer ifrån och lever i men också av vårt inlärda beteende, vårt kulturella och biologiska arv. 


Barndomens landskap lever sig kvar.
Genom olika sinnesintryck i naturen kommunicerar vi bortom orden.
Vi har väl alla varit med om att en flyktig doft kan få oss att på bråkdelen av en sekund slungas tillbaka i tiden. 
Plötsligt är vi där vi en gång var som små eller i tidig ungdom, till en plats i en situation, och vi minns exakt hur det kändes.










3 kommentarer:

  1. Barndomens landskap, ja det ligger nog något i det. Doftminnen har jag hur många som helst. Syrener är skolavslutning, Liljekonvaljer förknippar jag med min mammas födelsedag.
    Härliga minnen som med all säkerhet har präglat hur min trädgård ser ut idag.

    Ha det bäst!

    SvaraRadera
  2. Jag frågade en klok man en gång: "Kan man ha ett cellminne? Kan man bära med sig upplevelser genom arvsanlagen?" Han var övertygad om det. Jag är uppvuxen med föräldrar som var riktiga stadsbarn men har själv blivit en riktig naturnörd och jag hittar förklaringen när jag forskar bland generationerna bakåt i tiden, t ex farmorsmor som var "klok gumma" och hjälpte alla i trakten med sina recept baserade på örter. Och visst minns jag den speciella doften utmed stigen till badstranden när jag växte upp.
    /Kerstin

    SvaraRadera
  3. Åh nu förstår jag varför jag inte trivs här bland klippor och kust i Karlskrona, den är precis som skärgården i Roslagen när jag var liten! Märkligt hur minnen sätter sig...
    Intressant inlägg och detta vill jag läsa mer om! Märkligt!
    Kram från Titti

    SvaraRadera